Thilda

Nu har jag varit dålig sen i onsdags. Nu får det fan ta och lugn ner sig lite. Har haft nå fruktansvärt ont i halsen, så jävla snorig hela tiden och jag låter som jag vet inte vad bara för att jag är så hes. halsontet har gått över lite så det är skönt, men jag är tokförkyld och hes som få. men nu måste det snart vara över ska ju sjunga på ett bröllop den 18, och då måste rösten vara tipptopp! har heller inte kunnat jobba torsdag, fredag och lördag som jag skulle utan har bara fått legat hemma och ta det lungt för att hoppas på att det ska försvinna. bättre är det men inte fullt bra, men i morogn får jag gå till jobbet iaf. ingen fara med mig nu så skit samma, dom två sista dagarna nu bara så det är skönt.

hoppas allting omkring blir till sin ordning, men jag börjar fundera. kan det vara så? det känns lite skumt, men samtidigt rätt kul, uppskattande, det kan ju lixom behövas ibland. på någon underligt sätt så hoppas jag, men endå inte. jag vet hur det blir om det skulle inträffa nått, men jag känner ju hur jag själv mår bra innombords. jag vet inte, lite kul iaf.

och snart börjar allting om igen, skolan, dansen, sången, livet, jag... jag ska börja om, nu är det jag och mitt liv. jag ska ge gärnet! jag ska inte titta ner, för då faller jag, även om stegen på vägen kommer kännas tunga ibland så vet jag vilka jag har, och jag vet att det är jag, ajg som kan. jag kommer kunna det och jag kommer klara mig galant! och dansen! vad kan jag säga mera? jag lever för den! att dansa gör mig glad, arg, passionerad, lycklig, irriterad, och jaa.. allting, om jag kunde skulle jag dansa mig igenom hela livet.. att dansa är glädje, att dansa är svett och tårar men allting är den värd!

  
  
 

Dansa är
mitt blod