En tidpunkt i livet

Ja, jag vet inte ritkgit varför jag skriver. Jag skyller allting på Jesska helt enkelt. Det är hon som har dragit mig in i det hära nu, men det är väl värt ett försök antar jag. Ehh, så mycket som jag skriver så blir det nog bra att få rensa hjärnan lite. Hon finns i allafall i min hjärna, Jesska och jag ska inte rensa ut henne.

Alla ser inte världen och alla människor från dina ögon. Alla ser inte ljuset som du ser. Fatta att ingen annan mer än du vet vad du menar, att du ser det du ser och känner det du gör. Ingen annan förutom du.

Det har varit en tuff vecka i skolan. Jobbigt var det att komma tillbaka efter en underbart rolig helg med en massa spår!;D En helg som jag tillbringade lite tid med en massa människor som jag inte har en enda susning om vilka dom är, i Åkersberga av alla ställen hamnade jag på i alla fall. Det var typ skit kul och jag är inte så blyg när det gäller att prata och träffa nytt folk så ja, jag hade kul. Men som sakt efter en roligt vecka så innser man snart att helvetet är påväg tillbaka igen. Tillbaka till skolbänken och pluggandet.

Tisdagen var ju helt okej. Självklart har ju mina ena par jeans spruckit så jag och pappa åkte och köpte lite kläder och skor efter skolan. Tog LÅNG tid innan jag hittade ett par byxor som jag tyckte var okej. Men tillslut ialla fall. Senare på kvällen tränade jag med en smått påbörjand underbar träningsverk. Och då ska vi inte tala om Onsdagen! Ojj ojj ojj... Ont gjorde det men träningen väntade ju på mig även då. Veckan har trots allt slit gått relatift fort och nu är det äntligen fredag kväll och klockan är nu 23:42. En helg som jag ska njuta till fullo av!

Jag har ju då varit med Jesska idag. Det var ju ett tag sedan vi träffades. Lets Dance kollade vi på och sen vart det inte så mycket mer denna kvällen. Nu sitter jag här och undrar om jag möjligtvis ska gå och kolla på en film. Ahh, det lät ju rätt så skönt så det får nog bli det snart.

I morrgon ska jag träffa dig. Jag saknar dig så fort jag inte är med dig. Det är en så fruktansvärd sjuk känsla, och det är så frustrerande när man inte kan göra nått åt den heller. Och snart åker du!:/ Jag kommer sakna dig, det vet du. Ingenting kommer bli så kul som nu. Och jag kommer bara vänta på att du ska komma hem igen. Vi får ta igen det sen och njuta av varandras sällskap nu i helgen. Lycka till på matchen i morgon, jag vet att du kan min älskade.

Vissa förstår jag mig inte på. En del människor skulle man ju bara kunna gräva ner norr om huset. Jag vet inter riktgt vad jag ska tycka och jag vet inte heller vad jag ska göra. Ska jag höra av mig? Eller ska du? Behöver jag säga nått för att det ska bli en konversation? Eller ska du? Jag orkar inte ta smällen igen. Det måste du fatta nu. Jag vill inte att det ska bli som det vart sist och det har jag sakt. Jag fattar inte att du kan göra såhära mot mig. Inte igen! Och precis, precis innan det hände så sa jag till dig vad jag var rädd för skulle hända, och du lovade mig! Du lovade mig att det inte skulle ske. Men endå så sitter jag här nu och undrar som alltid innan. Varför? Vad tror du om mig? Vad vill du att jag ska tro om dig när du gör såhär? Skit samma, jag orkar inte bry mig längre. Men det är så svårt att inte bry sig om en person som man vet att man vill ha kontakt med för all framtid. Det är svårt.

En hjärnsubstans.. Ja, varför skulle det vara så bra? En kletig massa, precis sådära som dina kokosbollar som du brukar göra. Dom smakar så juvligt. Men jag vet inte. Vad är det jag tror? Varför ska jag gå runt och undra så mycker? Undra så mycket över sånnt som jag endå inte bryr mig om? Eller om sånnt som jag inte har med att göra eller är involverad i?

Snart fyller jag år och då jävlar blir det kul!! Jag ska ha det så himla roligt med er! En fest som vi sent ska glömma.

Och snart är det uppvisning också. Det är mycket att minnas nu. Nationella prov, läxor och andra prov, uppsatser och fördjupningar, frågor som jag måste få besvarade innan nästa vecka, en vårshow som närmar sig, 6 18 års dagar med fest därtill, samt ytterliggare två födelsedagar, en studentfest, ett jobb, en praktik som pågår under en månads tid, lov och semester där man endå måste plugga ifatt och klart allting, en hobby, skola och jobb som man måste sköta sammtidigt som jag måste träffa alla vänner, pojkvännen, familjen och släkten, lärare och studievägledare och en massa bilkörning m.m. Ibland kan det vara svårt att fylla 18.

En vacker dag i gräset kommer jag sitta där i sommarens strålar tillsammans med dig. Jag kommer hålla din hand och viska tätt intill ditt öra att sommaren är lika varm som dig, och sommarkvällarna är lika ljuma som din hals. Jag vill, jag vill känna din hand genom mitt hår och sedan att du kysser mig med dina smultronröda läppar sakta, sakta, sakta... En sommardröm i kärlekens tecken.

image4

Mina högklackade skor och mina stora som små handväskor ligger över allt i mitt rum och jag ser knappt min säng längre. Jag är besatt! En för flickig flicka som bara vill vara som hon är.

Nej nu ska jag gå och lägga mig i min otroligt stora och sköna säng i mina sidenlakan och kolla på en film. Kommer säkert somna för att jag är så trött men man kan ju alltid ge det ett försök, som alltid annars.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0